Det var en super varm sommardag i Juli för fyra år sedan tror jag det var. Jag kom hem från en kompis och märkte att ingen var hemma i huset. Trots att dörrarna var öppna. Jag letar typ överallt efter någon levande själ men hittar ingen. Så jag går ut på altanen och ser johan plus mamma ligga i gräset en bit nedanför. Av ren reflex går jag såklart dit och får syn på en liten kattunge som ligger mellan dom. Som då mera var som en liten hund skulle man kunna tro. Zigge följde en vart man än gick, så vi sprang hela eftermiddagen fram och tbx på gården utan av att han blev trött. han var en sån söt kisse då. Nu är han bara en pain in the ass katt som numera tror att han övertagit mitt rum.. och för att inte tala om min soffa och säng.. Men han är ändå lite bäs ibland :)

och byro tydligen...